Fast pris eller löpande räkning: så väljer du i offerten

Offerten är godkänd, jobbet är i gång, och under klinkern visar sig golvet vara ruttet. Står det fast pris i offerten är det du som får betala för det ingen räknade med. Står det löpande räkning, men kunden bara minns summan på framsidan, blir fakturan en diskussion i stället för en betalning.

Här går vi igenom skillnaden mellan prismodellerna, när var och en passar, vad som gäller när kunden är privatperson och hur länge en offert binder dig. Reglerna för privatkunder står i konsumenttjänstlagen och avtalslagen, och vi hänvisar till lagtexten direkt.

Vad är skillnaden mellan fast pris och löpande räkning?

Vid fast pris bestämmer ni slutsumman innan jobbet börjar, och den får inte överskridas. Vid löpande räkning betalar kunden ett timpris för de timmar som faktiskt går åt. Konsumentverket beskriver också ett mellanläge, ungefärligt pris, som får överskridas med högst 15 procent om inget annat framgår av avtalet.[3]

Löpande räkning betyder inte att all tid går att debitera. Du ska göra jobbet fackmässigt och ta tillvara kundens intressen, och enligt Konsumentverket får du till exempel inte välja ett onödigt dyrt sätt att göra jobbet på.[3]

När passar fast pris, och när passar löpande räkning?

Fast pris passar när du kan se och mäta hela jobbet innan du börjar. Löpande räkning passar när du inte kan veta omfattningen förrän du är i gång.

• Fast pris: flyttstädning av en lägenhet du vet storleken på, en återkommande kontorsstädning, byte av en blandare eller målning av ett rum du har sett.
• Löpande räkning: felsökning av el eller avlopp, arbete bakom väggar och under golv, akuta skadejobb och uppdrag där kunden vill bestämma under tiden.
• Ungefärligt pris: när kunden behöver en siffra att planera efter men du inte kan lova en exakt summa.

Tre frågor hjälper dig att välja:

1. Skulle du och kunden beskriva det färdiga resultatet på samma sätt? Då går det att sätta ett fast pris.
2. Vad händer om du har räknat fel? Kan ett oväntat fynd dubbla tiden är ett fast pris en chansning, och då ska chansningen synas i priset.
3. Vill kunden ha en summa att hålla sig till? Då kan fast pris för det du vet och löpande räkning för det du inte vet vara bättre för er båda än en enda gissning.

Ett exempel: tänk dig en badrumsrenovering där du vet vad rivning, tätskikt och kakel tar, men inte vad som finns under golvet. Du kan ge fast pris för det synliga och skriva att eventuella åtgärder på bjälklaget debiteras löpande med ett angivet timpris. Kunden vet vad det mesta kostar, och du har inte lovat något om det du inte har sett.

Ett annat exempel visar vad ett ungefärligt pris betyder i kronor. Säg att du uppskattar ett jobb till ungefär 20 000 kronor. Då får fakturan till en privatperson bli högst 23 000 kronor (20 000 × 1,15), om ni inte har avtalat en annan gräns eller du har rätt till pristillägg.[1]

Vad gäller när kunden är privatperson?

När kunden är privatperson och jobbet gäller en byggnad, en fastighet eller en lös sak gäller konsumenttjänstlagen. Villkor i offerten som är sämre för kunden än lagen gäller inte mot kunden, även om hen har godkänt dem.[1]

För priset betyder lagen det här:

• Har ni inte avtalat något pris ska kunden betala det som är skäligt, med hänsyn till jobbets art, omfattning och utförande och vad som är gängse pris för motsvarande jobb.
• Ett ungefärligt pris får överskridas med högst 15 procent, om ni inte har avtalat en annan gräns eller du har rätt till pristillägg.
• Pristillägg får du för tilläggsarbete som har gjorts enligt lagens regler, eller när jobbet har blivit dyrare av något som beror på kunden och som du inte borde ha förutsett.
• Kunden kan begära en specificerad räkning. Var priset inte fast ska den visa hur priset har räknats fram, och har kunden begärt den i tid behöver hen inte betala förrän den har kommit.

Punkterna står i konsumenttjänstlagen 36, 38, 40 och 41 §§.[1]

Tilläggsarbete har egna regler: du ska underrätta kunden och be om besked innan du gör det. Vad du får göra när kunden inte går att nå, och hur du dokumenterar det, går vi igenom i avsnittet om tilläggsarbete i guiden om arbetsordern.

Priset du ger en privatperson ska vara slutpriset inklusive moms och andra skatter. Prisinformationslagen säger också att den som inte kan ange ett pris i stället ska ange grunderna för hur priset bestäms. Vår tolkning för en offert på löpande räkning är att den ska visa timpriset och hur material och resor debiteras.[5]

Godkänner kunden offerten på distans, till exempel via mejl eller telefon, eller skriver ni avtalet hemma hos kunden, kan kunden ha ångerrätt i 14 dagar. För en tjänst räknas ångerfristen från den dag avtalet ingicks. Ångerrätten gäller inte en tjänst som redan är helt utförd, om kunden uttryckligen har samtyckt till att arbetet börjar och gått med på att det då inte finns någon ångerrätt.[4]

Vill du börja innan de 14 dagarna har gått och få betalt för det du hunnit göra om kunden ångrar sig, krävs enligt Konsumentverket att kunden uttryckligen har begärt att arbetet börjar och att du har informerat rätt om ångerrätten.[3]

Konsumentverket beskriver lagen utifrån hantverkstjänster. Om till exempel hemstädning räknas som arbete på en byggnad i lagens mening har vi inte kunnat bekräfta i någon myndighetskälla. Vår bedömning är att en städfirma ändå gör klokt i att följa samma regler för pris och räkning: de kostar lite att följa och gör offerten tydligare för kunden.

Säljer du till ett företag eller en förening gäller inte konsumenttjänstlagen. Då är det ert avtal som styr, och det gör det ännu viktigare att offerten säger vilken prismodell som gäller.[3]

Hur länge gäller en offert?

En offert gäller till det datum du själv skriver i den, och kundens ja ska ha kommit fram till dig senast då. Lagen anger ingen fast giltighetstid. Skriver du inget datum ska svaret komma inom den tid som är skälig för kunden att få offerten, tänka efter och svara, och ett pris du ger muntligt utan att erbjuda betänketid måste antas direkt.[2]

Avtalslagen säger också vad som händer i de vanligaste lägena:

• Kunden svarar efter datumet: svaret räknas som ett nytt anbud från kunden, som du kan tacka ja eller nej till. Trodde kunden uppenbart att svaret kom fram i tid måste du säga ifrån utan dröjsmål om du inte vill stå fast vid offerten.
• Kunden säger ja men vill ändra något: svaret räknas som ett nej och ett nytt anbud.
• Kunden tackar nej: offerten har fallit, även om datumet inte har passerat.
• Du vill dra tillbaka offerten: det går bara om beskedet når kunden innan eller samtidigt som hen läser offerten.
• Du skriver ”utan förbindelse”: då är texten en uppmaning till kunden att lämna ett anbud, inte ett bindande erbjudande.

Punkterna står i avtalslagen 4, 5, 6, 7 och 9 §§. När kunden har godkänt offerten är den ert avtal.[2]

Hur långt fram du sätter datumet bestämmer du själv. Tänk på vad som kan ändras under tiden: materialpriser, din kalender och om veckorna du räknat med hinner gå till någon annan. Ett nära datum skyddar dig mot att vara bunden vid ett pris som inte längre håller, ett längre ger kunden tid att bestämma sig. Vi har inte hittat någon källa för en vanlig giltighetstid i branschen och anger därför ingen.

Hur ser prismodellen ut i en offert i Controllen?

I Controllen väljer du fast pris, timpris eller pris per kvadratmeter när du gör offerten. Timpriset räknas på timmar och antal personer, och material läggs till som rader med antal, enhet och à-pris. Gäller jobbet löpande räkning, skriv i offertens villkor att summan bygger på uppskattade timmar.

Framsidan visar ett svarsdatum, och när du trycker Granska & skicka varnas du om pris eller giltighetstid saknas. Kunden accepterar eller tackar nej i kundportalen, och tidpunkten för ett ja sparas. Det är ingen e-signatur och inget BankID. När jobbet är fakturerat kan du jämföra det offererade priset med det fakturerade, vilket visar om dina fasta priser håller. Så fungerar offerter i Controllen.

Vad ska avgöra valet?

Välj prismodell efter hur mycket du vet om jobbet, inte efter vad som låter tryggast när du skriver offerten. Vet du allt, ge fast pris och räkna in marginalen för det oväntade. Vet du lite, ta löpande räkning och säg tydligt vad som är uppskattning. Skriv alltid ut vilken modell som gäller och till vilket datum offerten gäller, för det är de två raderna kunden läser när fakturan kommer.

Sammanfattning

• Vid fast pris får slutsumman inte överskridas, och företaget bär risken om jobbet tar längre tid än beräknat.
• Ett ungefärligt pris till en privatperson får enligt konsumenttjänstlagen överskridas med högst 15 procent, om inget annat har avtalats eller företaget har rätt till pristillägg.
• När priset inte är fast kan en privatkund begära en specificerad räkning som visar hur priset har räknats fram.
• En offert gäller till det datum som står i den; utan datum gäller den enligt avtalslagen den tid som är skälig för kunden att svara.
• Konsumenttjänstlagen gäller inte när kunden är ett företag; då är det avtalet som styr.