Personalliggare på bygget: vem ansvarar och vad gäller?

Ni har fått ett uppdrag att dra om elen i ett kontor som byggs om, eller att byta stammar i ett hus där en byggfirma redan står för resten. Första morgonen hänger en inloggningsterminal vid grinden, eller så gör det inte. Frågan är vem som skulle ha ordnat den, och om det är ni som får betala om Skatteverket kommer på besök samma dag.

Här går vi igenom reglerna för personalliggare på en byggarbetsplats: vem som gör vad, vad som ska registreras, när små jobb är undantagna och vad det kostar om det blir fel. Allt bygger på Skatteverkets sidor och skatteförfarandelagen, kontrollerat 12 november 2026.

Måste mitt företag ha personalliggare, och i vilka branscher gäller det?

Ja, om ni bedriver byggverksamhet på en byggarbetsplats i Sverige där kravet gäller. Byggverksamhet är ny-, till- och ombyggnad, reparation och underhåll, rivning och annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för det. Bestämmelsen gäller bara byggarbetsplatser i Sverige.[1]

Elektriker och VVS-företag hör till byggverksamheten. Skatteverket räknar tekniska installationer som byggverksamhet, till exempel rörinstallationer, värme, ventilation, luftkonditionering och elinstallationer. Att installera eller reparera maskiner i en verkstad räknas däremot inte.[4]

Utanför bygget gäller kravet på personalliggare i verksamhetslokalen för restaurang, fordonsservice, kropps- och skönhetsvård, livsmedels- och tobaksgrossister och tvätterier. I de branscherna slipper en enskild näringsidkare liggaren om bara hen, maken eller makan och barn under 16 år arbetar i verksamheten. I byggverksamhet finns inte det undantaget.[5]

Vem ansvarar på en byggarbetsplats, byggherren eller vi som utför jobbet?

Båda, för olika saker. Byggherren anmäler byggarbetsplatsen och ser till att det finns utrustning för en elektronisk personalliggare. Varje företag som utför byggverksamhet på platsen för sedan sin egen liggare över de personer som är verksamma i den egna verksamheten.[6]

Tabellen sammanfattar Skatteverkets sidor om byggherrens skyldigheter[2] och entreprenörens skyldigheter. Kravet på entreprenören gäller under förutsättning att byggherren har skaffat den tekniska utrustningen.[3]

Byggherren kan lämna över hela sitt ansvar till en näringsidkare, oftast en general- eller totalentreprenör, genom ett skriftligt avtal. Det går inte att överlåta bara delar av ansvaret, och det går inte vid delad entreprenad. Den som har tagit över ansvaret anmäler platsen med sitt eget person- eller organisationsnummer.[2]

Ansvaret kan bara gå ett steg, från byggherren till en generalentreprenör, och inte vidare nedåt. Är ni underentreprenör har ni alltså ert eget ansvar för er egen personal, men aldrig byggherrens.[4]

Finns det ingen utrustning när ni kommer till platsen blir ni inte skyldiga att betala kontrollavgift för det. Skatteverket skriver att du som entreprenör i det läget inte kan göra mer än att upplysa byggherren. Ett mejl till byggherren den dagen är en enkel sak att ha gjort.[4]

Vad ska registreras, och när ska det göras?

Registreringen görs direkt när ett arbetspass börjar och när det slutar, inte i förväg och inte i efterhand. Varje dag någon arbetar på platsen ska den personens start och slut finnas i liggaren, kopplat till personens identifikationsuppgifter.[3]

• Ert företags namn och organisationsnummer, personnummer eller samordningsnummer.
• Byggarbetsplatsens identifikationsnummer, som byggherren får när platsen anmäls.
• Namn och personnummer eller samordningsnummer för varje person som är verksam i er verksamhet på platsen.
• Tidpunkt för när varje persons arbetspass börjar och slutar.

Med verksamma menar Skatteverket alla som på något sätt deltar i byggverksamheten, inte bara anställda. Den som under kort tid bara lastar eller lossar material, varor eller hjälpmedel ska inte registreras.[3]

Liggaren förs elektroniskt i den utrustning byggherren tillhandahåller. Vid ett kontrollbesök ska ni kunna visa den omedelbart, med alla uppgifter, ändringar och tillägg.[3]

Gäller det också för små jobb hemma hos en privatkund?

Oftast inte. Kravet gäller inte när byggherren är en privatperson som bygger eller låter bygga för privat bruk, och det gäller inte heller förrän den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på platsen kan antas bli mer än fyra prisbasbelopp.[6]

Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor. Skatteverket anger gränsen till 236 800 kronor för 2026, exklusive moms, och räknar in både arbets- och materialkostnad för hela byggarbetsplatsen, inte bara er del.[2]

Ett ROT-jobb i en privatpersons villa kräver alltså normalt ingen personalliggare, hur stort det än är, och det gäller även när privatpersonen anlitar ett företag.[2] Skatteverket nämner några undantag: ett dödsbo som byggherre kan behöva en, och likaså en del av bostaden som används i näringsverksamhet.[4]

Undantaget för privatpersoner gäller bara en fysisk person som inte bygger i näringsverksamhet. När kunden är ett företag, en bostadsrättsförening eller en kommun är det i stället beloppsgränsen som avgör, och den gäller kostnaden för hela platsen. Ett litet uppdrag för er kan alltså ligga på en byggarbetsplats som redan är långt över gränsen.[6]

Vad händer vid en kontroll, och vad kostar det om det är fel?

Skatteverket får göra kontrollbesök på en byggarbetsplats utan att säga till i förväg. Vid besöket får de be den som arbetar där att styrka sin identitet, fråga för vilket företag personen arbetar och stämma av svaren mot liggaren. Kontrollbesök får inte göras i en lägenhet som används som bostad.[6]

Beloppen står i skatteförfarandelagen 50 kapitlet och på Skatteverkets sida om personalliggare i byggbranschen.[6]

Ett räkneexempel: säg att Skatteverket kommer till en plats där ni har tre personer i arbete och ingen av dem är inloggad. Enligt tabellen kan det då bli 12 500 kronor plus 3 × 2 500 kronor, alltså 20 000 kronor, för det besöket.

Du kan begära omprövning av eller överklaga ett beslut om kontrollavgift.[1] Efter ett beslut ska bristen rättas inom skälig tid, och under den tiden tas ingen ny avgift ut för samma brist.[6]

Räcker tidrapporten i stället för en personalliggare?

Nej. En tidrapport är ett underlag för lön och fakturering, och personalliggaren är något annat: en förteckning som förs i byggherrens utrustning, är knuten till byggarbetsplatsens identifikationsnummer och ska kunna visas för Skatteverket på plats. Ni behöver båda, och den ena ersätter inte den andra.

Det gäller också Controllen. Controllen är ingen personalliggare, och tidrapporten där ersätter den inte. Det fältarbetarna loggar i Controllen är underlaget inför lön och fakturering. På en byggarbetsplats där kravet gäller registrerar de sig dessutom i den personalliggare byggherren har ordnat. Mer om hur vi ser på byggföretag står på sidan om Controllen för byggföretag.

Behöver en städfirma personalliggare?

Normalt inte, eftersom städbranschen inte är en av de branscher som ska föra personalliggare i verksamhetslokal.[5] Byggstädning kan vara ett undantag, eftersom annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för byggverksamhet räknas dit.[1] Tar ni städuppdrag på ett bygge, fråga byggherren om ni ska registrera er. Mer om vad en ny städfirma behöver ordna står i guiden om att starta städfirma.

Det här bör du ha klart före första dagen på ett bygge

1. Fråga vem som är byggherre, och om ansvaret är överlåtet till en generalentreprenör.
2. Fråga om platsen är anmäld och be om byggarbetsplatsens identifikationsnummer.
3. Ta reda på vilken utrustning liggaren förs i, och se till att alla i ert lag kan registrera sig.
4. Bestäm vem hos er som kontrollerar att alla har loggat in och ut, varje dag.
5. Saknas utrustning: skriv till byggherren och spara meddelandet.

Personalliggaren är en av flera saker som följer med när du tar in folk. Vad en anställning kostar utöver lönen, med arbetsgivaravgift, semester och sjuklön, går vi igenom i artikeln om vad en anställd kostar.

Sammanfattning

• På en byggarbetsplats anmäler byggherren platsen till Skatteverket och tillhandahåller utrustningen, medan varje entreprenör för personalliggare över sina egna verksamma personer.
• I byggverksamhet finns inget undantag för enskilda näringsidkare: den som arbetar ensam på en byggarbetsplats där kravet gäller ska registrera sig själv.
• Kravet gäller inte när byggherren är en privatperson som bygger för privat bruk, eller när platsens sammanlagda arbets- och materialkostnad väntas bli högst fyra prisbasbelopp, 236 800 kronor exklusive moms 2026.
• Kontrollavgiften är 12 500 kronor per kontrolltillfälle plus 2 500 kronor per verksam person som saknas i liggaren, och 25 000 kronor om byggarbetsplatsen inte är anmäld.
• En tidrapport är ett löneunderlag och ersätter inte personalliggaren, som förs i byggherrens utrustning och är knuten till byggarbetsplatsens identifikationsnummer.