Vad kostar en anställd? Lön, avgifter och tillägg 2026

Du har hittat rätt person och tänker erbjuda 30 000 kronor i månaden. Det är lätt att räkna med just den summan när du funderar på om jobben bär en anställning till. Men lönen på lönebeskedet är bara den största delen av vad personen kostar dig, och skillnaden märks först när de första avgifterna ska betalas.

Här går vi igenom vad som kommer ovanpå bruttolönen, hur hög arbetsgivaravgiften är 2026, vad semester, sjuklön, pension och försäkringar betyder i pengar, och hur du räknar fram vad en timme kostar. Satserna kommer från Skatteverket och lagtexten hos Riksdagen och gäller 2026.

Vad kostar en anställd utöver bruttolönen?

Ovanpå bruttolönen betalar du arbetsgivaravgift och i regel semesterlön, och i vissa fall är du skyldig att teckna försäkringar för de anställda. Verksamt, myndigheternas gemensamma guide för företagare, beskriver just de tre delarna som kostnader utöver lönen. Till det kommer sjuklön när någon blir sjuk.[5]

Tabellen tar bara upp det som följer av lagen och avtalen. Arbetskläder, verktyg, bil, telefon och den tid du själv lägger på att leda arbetet kostar också, men de beror på jobbet och inte på lönen, så de får du lägga till själv.

Hur hög är arbetsgivaravgiften 2026?

Arbetsgivaravgiften är 31,42 procent av lönen 2026 för anställda födda 1959 eller senare. Den är lägre för äldre och, under en begränsad period, för unga. Du betalar avgiften när ersättningen för arbete till en person är 1 000 kronor eller mer under ett år.[1]

Nedsättningen för unga gäller ersättningar som ges ut under perioden 1 april 2026 till 30 september 2027. Skatteverket anger att den under 2026 omfattar anställda födda 2003–2007. Vilka födelseår som omfattas under 2027 har vi inte kunnat se på Skatteverkets sida i dag, så kontrollera det där innan du räknar på 2027.[1]

Ett exempel: säg att du anställer en 21-åring född 2005 med 25 000 kronor i månadslön. Med den nedsatta avgiften betalar du 5 202,50 kronor i månaden (25 000 × 20,81 procent) i stället för 7 855 kronor (25 000 × 31,42 procent). Skillnaden är 2 652,50 kronor i månaden så länge nedsättningen gäller.

Vad tillkommer mer, som semesterersättning, pension och försäkringar?

Semesterlön tillkommer alltid, eftersom den följer av semesterlagen. Sjuklön tillkommer när någon blir sjuk. Pension och försäkringar utöver arbetsgivaravgiften beror på om ni har kollektivavtal.

Semesterlön, semestertillägg och semesterersättning

En anställd har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår, som räknas från 1 april till 31 mars. Har personen månadslön får hen sin vanliga lön under semestern och dessutom ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen för varje betald semesterdag. Det kallas sammalöneregeln. Den andra metoden i lagen, procentregeln, ger semesterlön på tolv procent av den lön som har betalats ut under intjänandeåret.[2]

Semesterersättning är pengar i stället för betald ledighet. Den betalas när anställningen upphör innan personen har fått ut den semesterlön som har tjänats in. Är anställningen tänkt att pågå i högst tre månader kan den anställde få semesterersättning i stället för ledighet. Ett kollektivavtal får avvika från lagens regler om hur semesterlönen räknas.[2]

Med 30 000 kronor i månadslön blir semestertillägget 129 kronor per semesterdag (30 000 × 0,43 procent), alltså 3 225 kronor för 25 dagar. Det är ett räkneexempel med sammalöneregeln. Själva semesterlönen under ledigheten är den vanliga månadslönen, som du redan betalar.

Sjuklön

När en anställd är sjuk betalar du sjuklön de första 14 dagarna. Sjuklönen är 80 procent av lönen, och från den gör du ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den sjuklön personen beräknas få under en genomsnittlig vecka. Efter dag 14 kan den anställde söka sjukpenning från Försäkringskassan.[6]

Rätten till sjuklön gäller från första anställningsdagen. Är anställningen avtalad till kortare än en månad gäller den först när personen har arbetat 14 kalenderdagar i följd. Sjuklön går inte att planera, men den är en kostnad du ska räkna med att den kommer.[3]

Pension och försäkringar

Det grundläggande försäkringsskyddet för de anställda betalar du redan genom arbetsgivaravgiften. Är du bunden av kollektivavtal eller hängavtal måste du dessutom teckna avtalsförsäkringar för dina anställda. Är du inte bunden kan du välja att teckna dem eller motsvarande.[13]

För arbetare ska företaget med kollektivavtal ha försäkringsavtal med Fora, och där ingår avtalspension SAF-LO, sjukförsäkring (AGS), arbetsskadeförsäkring (TFA), grupplivförsäkring (TGL) och omställningsförsäkring. För tjänstemän tecknas tjänstepensionen ITP via Collectum. Ett företag utan kollektivavtal kan teckna försäkringar via Fora men inte ITP.[4]

Hur mycket pension och avtalsförsäkringar kostar i procent av lönen beror på vilket avtal ni har och vem personen är, och vi anger därför ingen siffra här. Har ni kollektivavtal, utgå från de premier ni faktiskt får besked om. Har ni inget, bestäm om ni ändå vill erbjuda pension och försäkringar, och räkna in det från början.

Hur räknar jag ut vad en timme kostar mig?

Räkna fram vad personen kostar på ett år och dela med de timmar hen faktiskt arbetar. Dela sedan också med de timmar du kan fakturera, eftersom det är de timmarna som ska bära hela kostnaden.

1. Ta månadslönen gånger tolv.
2. Lägg till semestertillägget, eller semesterlönen enligt procentregeln om ni räknar så.
3. Lägg till arbetsgivaravgiften på summan, med den sats som gäller för personens ålder.
4. Lägg till avtalspension och försäkringar om ni har dem, och en marginal för sjuklön.
5. Dela årskostnaden med de timmar personen arbetar, och med de timmar du kan fakturera.

Ett räkneexempel: säg att du anställer en person född 1990 med 30 000 kronor i månadslön, utan kollektivavtal. Säg också att personen arbetar 1 800 timmar på ett år när semester och helgdagar är borträknade, och att 1 400 av dem går att fakturera. Resten går till resor mellan jobb, material och sådant som ingen betalar för. Timmarna är antaganden för exemplet, inte siffror från någon källa.

I exemplet räknas arbetsgivaravgiften också på semestertillägget, eftersom tillägget är en del av lönen. Verksamt har en kalkylator som räknar på samma sätt med lön, semestertillägg, arbetsgivaravgifter, försäkringskostnader och särskild löneskatt. Den ger en ungefärlig uppgift, och den är ett bra sätt att kontrollera din egen uträkning.[12]

De 341 kronorna är vad personen kostar dig per fakturerad timme, innan pension, försäkringar, sjuklön, bil, verktyg och din egen vinst. Ditt timpris måste ligga en bra bit över det. Hur du sedan sätter priset mot kunden, fast eller löpande, är en egen fråga som vi går igenom i artikeln om fast pris eller löpande räkning.

Det svåraste talet i uträkningen är de fakturerbara timmarna, för det är det enda du inte kan slå upp. Rapporterar personalen tiden i Controllen ser du hur många timmar som faktiskt har gått åt, och du kan räkna på dem i stället för en uppskattning.

Vad måste jag ordna innan jag anställer första gången?

Du ska registrera dig som arbetsgivare hos Skatteverket innan du betalar ut lön. Efter det gör du skatteavdrag när du betalar ut lön, betalar arbetsgivaravgifter och lämnar en arbetsgivardeklaration varje månad där lön och skatteavdrag redovisas för varje anställd. Deklarationen ska vanligtvis vara inne den 12:e i månaden efter, och skatteavdraget och avgifterna betalar du till Skatteverkets bankgiro.[7]

Ta också reda på om du är bunden av kollektivavtal, eftersom det avgör om du måste teckna avtalsförsäkringar från första dagen. Verksamt beskriver ett kollektivavtal som ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och en facklig organisation.[13]

Personalliggare, om branschen kräver det

Bedriver du byggverksamhet ska du enligt lag föra en elektronisk personalliggare, med undantag bland annat för mindre arbeten. Byggherren ska anmäla byggarbetsplatsen till Skatteverket innan arbetet börjar. Saknas liggaren kan Skatteverket ta ut en kontrollavgift på 12 500 kronor plus 2 500 kronor för varje person som inte är upptagen i den.[9]

Utanför byggbranschen gäller kravet på personalliggare restaurang, tvätteri, fordonsservice, kropps- och skönhetsvård och livsmedels- och tobaksgrossister.[10]

För städfirmor svarar Skatteverket att den som rengör textilmattor hos kunder bedriver tvätteriverksamhet som kräver personalliggare. Du behöver ändå inte föra en om mattvätten, tillsammans med eventuell restaurang- eller frisörverksamhet, är 25 procent eller mindre av hela verksamheten, vilket normalt bedöms efter hur omsättningen fördelas.[11]

Bestämmer du dig för att anställa, räkna på totalkostnaden per fakturerad timme innan du lovar en lön och innan du lämnar nästa offert. Lönen är det du kommer överens om med den anställde, men det är timkostnaden som avgör om jobben bär den.

Sammanfattning

• Arbetsgivaravgiften 2026 är 31,42 procent av lönen för anställda födda 1959 eller senare och 10,21 procent för anställda födda 1938–1958.
• Från 1 april 2026 till 30 september 2027 är arbetsgivaravgiften 20,81 procent på lön upp till 25 000 kronor i månaden för unga, under 2026 anställda födda 2003–2007.
• Semesterlagen ger 25 semesterdagar per år, och vid månadslön tillkommer ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per betald semesterdag.
• Arbetsgivaren betalar sjuklön på 80 procent av lönen under de första 14 dagarna, minus ett karensavdrag.
• Den som är bunden av kollektivavtal måste teckna avtalsförsäkringar för sina anställda; för andra är det frivilligt.